Lillgrunds vindkraftpark

Lillgrunds vindkraftpark

En förutsättning för att det ska vara lönsamt att satsa på vindkraft är att man bygger vindkraftverk på platser med mycket blåst. En sådan plats är det öppna havet. Att bygga vindkraftverk på havet ställer naturligtvis till sina egna problem, till exempel att hitta stora ytor som är tillräckligt grunda, men en sådan yta har man hittat ungefär en mil utanför den skånska kusten. I den svenska delen av Öresund, söder om Öresundsbron, ligger Lillgrund, och där uppförde man år 2007 en vindkraftpark bestående av 48 vindkraftverk.

När den byggdes var parken den tredje största havsbaserade vindkraftparken i världen, och den dittills största satsningen på vindkraft i Sverige. Kostnaderna för att uppföra den har beräknats till 1,8 miljarder kronor, och vindkraftverken beräknas vara i drift i ungefär 20 eller 25 år. Kraftverken är 2,3 MW vindkraftverk av modellen Mk II, och är tillverkade av Siemens Wind Power AB. Varje rotor har en diameter på 93 meter, och räknat till vingarnas högsta punkt är varje vindkraftverk 115 meter högt. Vattenfall AB, som äger vindkraftparken, står också för driften av vindkraftverken.Turbiny_wiatrowe_w_Szwecji,_2011_ubt

Lillgrund är en idealisk plats för en vindkraftpark, då vinden där är mellan 8 och 10 meter per sekund i genomsnitt. Varje år producerar parken ungefär 330 gigawattimmar, vilket ger hushållsel till runt 60 000 normalstora hushåll i Sverige. Tack vare vindkraftparker som den på Lillgrund kan du med andra ord till exempel njuta av att fylla ett badkar med varmvatten, och ändå ha lite bättre samvete, eftersom en del av elektriciteten du använder har producerats med hjälp av en förnybar energikälla.

Tyvärr går vindkraftverk och andra förnybara energikällor fortfarande inte att jämföra med till exempel kärnkraft när det kommer till lönsamhet och produktionseffektivitet. Den årliga produktionen från 48 vindkraftverk, som alltså låg på 330 gigawattimmar, kommer inte i närheten av produktionen från bara en reaktor i Barsebäck, som under sitt mest effektiva produktionsår gav 4,7 Twh till de svenska hushållen. Vindkraften kommer därför behöva utvecklas betydligt mer, och fler satsningar som Lillgrunds vindkraftpark kommer att behöva göras, innan kärnkraften kan avvecklas helt. Lyckligtvis arbetar forskare ständigt på nya, alternativa metoder för att producera el, och vindkraft är bara en av dem.

Vindkraftens framtid i Sverige

Vindkraftens framtid i Sverige

Allt fler människor och ledare i världen inser vårt behov av att skapa hållbara sätt att producera el, och vindkraft är en av de förnybara energikällorna som förser oss med just det – ett hållbart sätt att producera el. I Sverige har människor generellt haft en mycket positiv inställning till vindkraft under de senaste 5 till 10 åren. Tack vare de undersökningar som SOM-institutet gjort regelbundet sedan 1999 om svenskars inställning till olika energikällor vet man idag att mellan 65 och 80 procent av den svenska befolkningen under de senaste 10 åren har ansett att man bör satsa mer på vindkraft. I undersökningen år 2011 låg den siffran på 70 procent. Vindkraft har med andra ord stort folkligt stöd i Sverige, och även inom EU. År 2010 gjorde man en undersökning bland 26 000 medborgare i Unionen, där man frågade vilka olika tekniker de trodde skulle ha positiv effekt på vår livsstil de kommande 20 åren, och hela 84 procent svarade vindkraft.800px-Middelgrunden_wind_farm_2009-07-01_edit_filtered2

Det finns också faktiska planer på att utöka vindkraften i Sverige. Sveriges riksdag har antagit en så kallad planeringsram som innebär att man vill utöka vindkraftens produktion från 10 TWh (som den var 2013) till 30 TWh, innan år 2020. Det innebär att man måste bygga runt 1000 nya vinkraftverk på land, och 1000 till havs – idag finns majoriteten av alla vindkraftverk på land. För att detta ska vara möjligt måste man inom hela samhällsplaneringen skapa de förutsättningar som krävs. Energimyndigheten menar att den viktigaste av alla dessa förutsättningar är att man skapar en gemensam plattform, ett enda ställe, för alla myndighetskontakter, för att underlätta för de som vill satsa på vindkraft.

Detta mål är en del av Sveriges övergripande miljömål att hälften av landets elproduktion ska komma från förnybara energikällor år 2020.

Om du är en av dem som tror på vindkraftens positiva inverkan på vår framtid och vårt klimat, och du vill sprida budskapet till flera, är ett av de bästa sätten att skapa en informativ och lättanvänd hemsida. Den kan du sedan dela och sprida via till exempel sociala medier. Du hittar ett bra webbhotell för hosting av din hemsida på Misshosting.se.

Fördelar och nackdelar med vindkraft

Fördelar och nackdelar med vindkraft

Idag finns det ungefär tusen vindkraftverk i Sverige, vilket motsvarar ungefär 1 procent av hela landets elproduktion. Målet är att mellan 6 och 7 procent av Sveriges el ska komma från vindkraft, och för att göra det måste man bygga ut vindkraften i landet betydligt. Den främsta fördelen med vindkraft, som gör att allt fler länder i världen satsar på vindkraft i allt större utsträckning, är att vind är en förnybar energikälla som aldrig kommer att ta slut och som inte har någon påverkan på miljön. Att producera el med vindkraft genererar inga utsläpp, och vindkraftverken ger inga bestående skador på naturen där de uppförs; om man vill riva ner dem går det lätt att återställa landskapet till sitt ursprungliga utseende. Om du äger ett företag med anställda, tycker om naturen och de fördelar som vindkraft har för naturen, och letar efter en bra aktivitet för en kick-off i Stockholm, har Äventyrsbanan de perfekta aktiviteterna för dig. Där kan du uppleva både natur och vind på höga höjder.800px-Vindkraft

Det finns dock även vissa nackdelar med vindkraft. Även om de stora, vita propellrarna inte orsakar permanent skada på naturen förändrar de landskapet drastiskt. Propellrarna kan skapa skuggor och reflexer som är störande för de som bor i närheten. På nära håll generar vindkraftverken också ljud som kan vara störande. Studier har dock visat att djur som lever i närheten av vindkraftverk snabbt vänjer sig, och inte störs i sitt normala beteende.

En annan nackdel är att det inte går att kontrollera vinden så att man får ett jämnt flöde, som man kan med till exempel vattenkraft. Man försöker bygga vindkraftverken på de platser i Sverige där det blåser mest (på Gotland, Öland, Västkusten och Skånes kust), men även där varierar vinden. Det gör att även elproduktionen blir ojämn. Det går därför inte att ha en elproduktion som är helt baserad på vindkraft; produktionen måste alltid kompletteras med någon form av stabil produktion, som vattenkraft. Denna nackdel kompenseras dock något av att produktionen av el från vindkraft blir högre när den behövs som mest: det blåser mer under vintern, då det är kallare och man behöver mer el.

Vindkraftverk

Vindkraftverk

Vindkraftverk har blivit en vanlig syn längs svenska vägar och det är något som vi antagligen kommer att få se allt mer av i framtiden. Sverige har som land föresatt sig att möta klimatmålen som de flesta industrialiserade länderna har kommit överens om och där är vindkraften en viktig del. Ett vindkraftverk ser ut som en gigantisk fläkt och även om det är en något förenklad bild är det också illustrativt för att visa principen bakom ett vindkraftverk. Den använder sina rotorblad för att alstra rörelseenergin som vinden åstadkommer och som vindkraftverket leder vidare till en energiomvandlare.

 

Bilden av energi som skapas har traditionellt varit rykande fabrikstorn och smutsiga kolgruvor, som sett till att vi har kunnat värma våra hus och driva våra industrier. Hela vårt samhälle har i flera hundra år utvecklats mycket tack vare tillgången till billig energi, som i sin tur har kommit ifrån petroleumindustrin. Olja och kol har funnits i överflöd och det har brutits och framställts enligt principen ”ju mer, desto bättre”. Det är en bild som i dag håller på att förändras. Behovet av att hitta rena energikällor har drivits fram av en allt starkare miljörörelse, där vindkraften har pekats ut som en framtidskälla tillsammans med exempelvis sol- och vattenkraft.Vindkraftverk 2

 

Kritiker av vindkraftverket brukar poängtera att det har sina begränsningar som gör att vindkraften aldrig kan stå för vår energiförsörjning på egen hand. En av dessa begränsningar är verkningsgraden, som är maximalt knappt 60 procent i varje vindkraftverk. Det gör att nästan hälften av all energi förloras på vägen, vilket gör vindkraften till en mindre effektiv energikälla. Å andra sidan är den ursprungliga energin från vinden gratis – och på riktigt blåsiga platser kan det räcka för att generera många kilowatt trots att verkningsgraden inte är den bästa.

 

En annan aspekt av vindkraftverket är att den inte kan lagra energi utan måste leda den vidare direkt. Det gör att det endast är under de tillfällen som vinden faktiskt blåser som vindkraftverket verkligen genererar ström. När det är vindstilla står vindkraftverket still, vilket gör att det måste till reservgeneratorer för att det inte ska resultera i strömavbrott. Dessutom kan inte vindkraftverket heller användas om det blåser för mycket eftersom det kan leda till överbelastning. När det blåser mer än 25 m/s brukar därför vindkraftverket stängas av och återöppnas först när vinden mojnat något.