Vindkraftverk

Vindkraftverk

Vindkraftverk har blivit en vanlig syn längs svenska vägar och det är något som vi antagligen kommer att få se allt mer av i framtiden. Sverige har som land föresatt sig att möta klimatmålen som de flesta industrialiserade länderna har kommit överens om och där är vindkraften en viktig del. Ett vindkraftverk ser ut som en gigantisk fläkt och även om det är en något förenklad bild är det också illustrativt för att visa principen bakom ett vindkraftverk. Den använder sina rotorblad för att alstra rörelseenergin som vinden åstadkommer och som vindkraftverket leder vidare till en energiomvandlare.

 

Bilden av energi som skapas har traditionellt varit rykande fabrikstorn och smutsiga kolgruvor, som sett till att vi har kunnat värma våra hus och driva våra industrier. Hela vårt samhälle har i flera hundra år utvecklats mycket tack vare tillgången till billig energi, som i sin tur har kommit ifrån petroleumindustrin. Olja och kol har funnits i överflöd och det har brutits och framställts enligt principen ”ju mer, desto bättre”. Det är en bild som i dag håller på att förändras. Behovet av att hitta rena energikällor har drivits fram av en allt starkare miljörörelse, där vindkraften har pekats ut som en framtidskälla tillsammans med exempelvis sol- och vattenkraft.Vindkraftverk 2

 

Kritiker av vindkraftverket brukar poängtera att det har sina begränsningar som gör att vindkraften aldrig kan stå för vår energiförsörjning på egen hand. En av dessa begränsningar är verkningsgraden, som är maximalt knappt 60 procent i varje vindkraftverk. Det gör att nästan hälften av all energi förloras på vägen, vilket gör vindkraften till en mindre effektiv energikälla. Å andra sidan är den ursprungliga energin från vinden gratis – och på riktigt blåsiga platser kan det räcka för att generera många kilowatt trots att verkningsgraden inte är den bästa.

 

En annan aspekt av vindkraftverket är att den inte kan lagra energi utan måste leda den vidare direkt. Det gör att det endast är under de tillfällen som vinden faktiskt blåser som vindkraftverket verkligen genererar ström. När det är vindstilla står vindkraftverket still, vilket gör att det måste till reservgeneratorer för att det inte ska resultera i strömavbrott. Dessutom kan inte vindkraftverket heller användas om det blåser för mycket eftersom det kan leda till överbelastning. När det blåser mer än 25 m/s brukar därför vindkraftverket stängas av och återöppnas först när vinden mojnat något.

Vindkraftens historia

Vindkraftens historia

Om man frågar gemene man om vilken energiform som ökar mest i världen är kanske inte vindkraften det första som folk kommer att tänka på. Bilden av de där vindkraftverken som vi kör förbi skulle kunna generera så pass mycket el är kanske svår att ta till sig – men det är något som vi utan tvekan kommer att behöva vänja oss vid. Vindkraften är nämligen här för att stanna och den snabba expansionstakten som visas upp är ingen fluga.

 

Vindkraftens historia går inte så långt tillbaka i tiden, men den har redan hunnit växa explosionsartat sedan den introducerades i Sverige. För mindre än 20 år sedan stod vindkraften endast för en minimal del av den svenska elförsörjningen. I dag är den siffran uppe på 5 procent och även om det inte på långa vägar är tillräckligt för att vi ska kunna övergå helt till en ren energiform som vindkraft visar det att vi är på rätt väg. Att vi måste byta ut våra energikällor från fossila bränslen till förnybara energiformer är de flesta experter överens om och vindkraften blev tidigt en kandidat till en bra energikälla.Vindkraftens historia 2

 

Även om det är först på senare år som vi har börjat producera el från vindkraft i större skala är idén om vindkraft knappast ny. Sanningen är att uppfinnare började leka med tanken att alstra energi från vinden redan för flera tusen år sedan. Då fanns inte den tekniska kompetensen för att skapa rätt maskineri – och framför allt hade inte elektriciteten uppfunnits – men den grundläggande principen var ändå på plats. När elektriciteten sedan började användas under 1800-talet uppfanns också det första vindkraftverket. Det var James Blyth, en skotsk professor, som låg bakom världens första vindkraftverk. Det lyckades generera så pass mycket elektricitet att det fanns kapacitet för att lysa upp stadens gator i den skotska stad som Blyth var verksam.

 

Det första året som massproduktion av energi alstrad av vindkraft kom igång i Sverige var 1997. Då var det bara 0.2 terrawattimmar som vindkraften låg bakom. I dag är det uppe på sju terawattimmar, en rejäl ökning på bara 17 år. Vindkraften har vuxit stadigt för varje år och visar inga tecken på att avta. Det innebär att elförsörjningen inom några år förhoppningsvis kommer att till stor del kunna produceras av vindkraft och andra förnyelsebara energikällor.