Sveriges klimat- och energipolitik

Sveriges klimat- och energipolitik

Vår planets klimat har blivit en flitig debatterad fråga under det senaste årtiondet. Efter det första uppvaknandet rörande miljöfrågor i kölvattnet av den industriella revolutionen har klimatet varit en ständig punkt på agendan, men det är först i takt med att mer precisa vetenskapliga instrument utvecklas som vi med större säkerhet kan se vad som försiggår i atmosfären i dag. Frågor om energiförsörjning och produktion av el diskuteras nu utifrån en klimatsynvinkel, där de flesta debattörer är överens om att vi behöver ta hänsyn till miljön även i det längre perspektivet. Annars riskerar vi att göra oreparerbar skada till jordens ekosystem.

Detta samtalsklimat har medfört ett ökat fokus på energipolitiken. Fristående debattörer och forskare kan bidra till att viktiga frågor belyses, men det är politikerna som ser till att besluten ska verkställas. Därför är deras roll avgörande i miljöfrågan och deras förslag granskas på en rad sätt. Det brukar framför allt ligga fokus på två nyckelpersoner när ett lands klimatpolitik ska nagelfaras. Det gäller statsministern eller presidenten – som är ytterst ansvarig för alla regeringens aktioner och beslut – och ministern för energimyndigheten. Hur denna myndighet ser ut mer konkret varierar från land till land, men en stor majoritet av länderna i dag har någon typ av minister eller talesperson för miljö- och energifrågor.Sveriges klimat- och energipolitik 1

I Sverige heter den ansvariga avdelningen Miljö- och energidepartementet. Två ministrar har i uppdrag att se till att Sveriges regerings politik följs och tar beslut om förslag. Miljöpartisten Åsa Romson, som är klimat- och miljöminister, har det övergripande ansvaret om frågor som rör miljö ur både ett globalt perspektiv liksom ett närmiljöperspektiv. Det innebär att frågor om alltifrån utfiskningen av Östersjön till växthuseffekten hamnar på hennes bord. Den andra ministern på departementet är socialdemokraten Ibrahim Baylan. Det är han som har ansvaret för energifrågor, vilket kan inkludera sådant som diskussioner om förnyelsebara energikällor, elproduktion och andra energirelaterade frågor.

Att Sverige har valt att lägga båda ministerposterna under samma departement visar hur nära miljö- och energifrågorna ligger varandra. De politiska besluten på energifronten påverkas i stor utsträckning av rådande rön vad gäller klimat och miljö. Det innebär att det exempelvis kan skjutas till mer pengar till projekt som syftar till att framställa renare energi – som exempelvis vind- och solkraft – när vetenskapliga rapporter hävdar att vårt beroende av fossila bränslen är ohållbart. En annan form av energi som sparar på naturen är laddningsbara batterier. Det är också en produkt som börjar bli mer och mer efterfrågad på marknaden, nu när konsumenterna blir mer pålästa i miljöfrågorna.

Så fungerar vindkraft

Så fungerar vindkraft

Vårt globala energibehov har stadigt ökat ända sedan industrialiseringens dagar och i många länder pågår det nu febrila undersökningar för att se vilka energiformer som kan tillgodose vårt behov även i framtiden. Även om vi lyckas producera tillräckligt mycket energi i dag kommer vi nämligen behöva anpassa oss till förändrade omständigheter i framtiden. Problemet ligger i att en stor del av vår energiproduktion kommer från så kallade fossila bränslen, vilket innebär att de är ändliga och kommer att ta slut. Dessa ämnen bidrar också till växthuseffekten, vilken kan komma att ha förödande konsekvenser för ekosystemet i stort.Så fungerar vindkraft 2

 

Ett sätt att motverka dessa negativa effekter är att hitta nya energiformer, där vindkraft har blivit till en viktig del i den nya, rena energiproduktionen. Medan de ännu inte har möjlighet att förse oss med all energi som vi behöver – vilket gör att det än i dag finns kolgruvor och kärnkraftverk öppna – har vindkraftverk blivit symbolen för möjligheterna som ren energi betyda. Det innebär också att många länder har valt att satsa på vindkraften genom att bygga vindkraftverk på väl valda platser för att höja energiproduktionen så mycket som möjligt. Förhoppningen är att det inom ett tiotal år ska gå att producera merparten av vår energi från rena energikällor.

 

Vindkraften är dock behäftad med vissa problem som gör att det måste kompletteras av andra energikällor för att kunna möta våra krav. Eftersom vindkraften behöver energin som vinden genererar kan det inte fungera när det är vindstilla, vilket gör det till en opålitlig energikälla på egen hand. Ett sätt att råda bot på det är att använda sig av andra energikällor i kombination med vindkraft, exempelvis solkraft. Det gör att chansen ökar för att energi kan framställas när fler än en energikälla samverkar. Vindkraften har fördelen att dess vindkraftverk kan placeras i områden där det ofta blåser, vilket också gör det lättare att framställa energin.

 

Vindkraftens begränsningar gör att den är särskilt lämpad för att alstra energi i områden med mycket blåst – som i anslutning till hav – medan den är betydligt mindre effektiv i lä. Även om mycket har skett med vindkraftens utveckling kommer det att dröja innan den kommer ikapp andra energiformer i form av energialstring och prestanda. Där har fossila bränslen ännu ett försprång, vilket inte minst märks i drivmedel för fordon som nästan uteslutande drivs av bensin och diesel. För att öka prestandan ytterligare kan man köpa en dieselbox som ser till att höja bilens prestanda.