Vindkraftens framtid i Sverige

lina Klimat, Vindkraft , , ,
Vindkraftens framtid i Sverige

Allt fler människor och ledare i världen inser vårt behov av att skapa hållbara sätt att producera el, och vindkraft är en av de förnybara energikällorna som förser oss med just det – ett hållbart sätt att producera el. I Sverige har människor generellt haft en mycket positiv inställning till vindkraft under de senaste 5 till 10 åren. Tack vare de undersökningar som SOM-institutet gjort regelbundet sedan 1999 om svenskars inställning till olika energikällor vet man idag att mellan 65 och 80 procent av den svenska befolkningen under de senaste 10 åren har ansett att man bör satsa mer på vindkraft. I undersökningen år 2011 låg den siffran på 70 procent. Vindkraft har med andra ord stort folkligt stöd i Sverige, och även inom EU. År 2010 gjorde man en undersökning bland 26 000 medborgare i Unionen, där man frågade vilka olika tekniker de trodde skulle ha positiv effekt på vår livsstil de kommande 20 åren, och hela 84 procent svarade vindkraft.800px-Middelgrunden_wind_farm_2009-07-01_edit_filtered2

Det finns också faktiska planer på att utöka vindkraften i Sverige. Sveriges riksdag har antagit en så kallad planeringsram som innebär att man vill utöka vindkraftens produktion från 10 TWh (som den var 2013) till 30 TWh, innan år 2020. Det innebär att man måste bygga runt 1000 nya vinkraftverk på land, och 1000 till havs – idag finns majoriteten av alla vindkraftverk på land. För att detta ska vara möjligt måste man inom hela samhällsplaneringen skapa de förutsättningar som krävs. Energimyndigheten menar att den viktigaste av alla dessa förutsättningar är att man skapar en gemensam plattform, ett enda ställe, för alla myndighetskontakter, för att underlätta för de som vill satsa på vindkraft.

Detta mål är en del av Sveriges övergripande miljömål att hälften av landets elproduktion ska komma från förnybara energikällor år 2020.

Om du är en av dem som tror på vindkraftens positiva inverkan på vår framtid och vårt klimat, och du vill sprida budskapet till flera, är ett av de bästa sätten att skapa en informativ och lättanvänd hemsida. Den kan du sedan dela och sprida via till exempel sociala medier. Du hittar ett bra webbhotell för hosting av din hemsida på Misshosting.se.

Fördelar och nackdelar med vindkraft

lina Klimat, Vindkraft , , ,
Fördelar och nackdelar med vindkraft

Idag finns det ungefär tusen vindkraftverk i Sverige, vilket motsvarar ungefär 1 procent av hela landets elproduktion. Målet är att mellan 6 och 7 procent av Sveriges el ska komma från vindkraft, och för att göra det måste man bygga ut vindkraften i landet betydligt. Den främsta fördelen med vindkraft, som gör att allt fler länder i världen satsar på vindkraft i allt större utsträckning, är att vind är en förnybar energikälla som aldrig kommer att ta slut och som inte har någon påverkan på miljön. Att producera el med vindkraft genererar inga utsläpp, och vindkraftverken ger inga bestående skador på naturen där de uppförs; om man vill riva ner dem går det lätt att återställa landskapet till sitt ursprungliga utseende. Om du äger ett företag med anställda, tycker om naturen och de fördelar som vindkraft har för naturen, och letar efter en bra aktivitet för en kick-off i Stockholm, har Äventyrsbanan de perfekta aktiviteterna för dig. Där kan du uppleva både natur och vind på höga höjder.800px-Vindkraft

Det finns dock även vissa nackdelar med vindkraft. Även om de stora, vita propellrarna inte orsakar permanent skada på naturen förändrar de landskapet drastiskt. Propellrarna kan skapa skuggor och reflexer som är störande för de som bor i närheten. På nära håll generar vindkraftverken också ljud som kan vara störande. Studier har dock visat att djur som lever i närheten av vindkraftverk snabbt vänjer sig, och inte störs i sitt normala beteende.

En annan nackdel är att det inte går att kontrollera vinden så att man får ett jämnt flöde, som man kan med till exempel vattenkraft. Man försöker bygga vindkraftverken på de platser i Sverige där det blåser mest (på Gotland, Öland, Västkusten och Skånes kust), men även där varierar vinden. Det gör att även elproduktionen blir ojämn. Det går därför inte att ha en elproduktion som är helt baserad på vindkraft; produktionen måste alltid kompletteras med någon form av stabil produktion, som vattenkraft. Denna nackdel kompenseras dock något av att produktionen av el från vindkraft blir högre när den behövs som mest: det blåser mer under vintern, då det är kallare och man behöver mer el.

Sveriges klimat- och energipolitik

Maria Vindkraft , , , , , ,
Sveriges klimat- och energipolitik

Vår planets klimat har blivit en flitig debatterad fråga under det senaste årtiondet. Efter det första uppvaknandet rörande miljöfrågor i kölvattnet av den industriella revolutionen har klimatet varit en ständig punkt på agendan, men det är först i takt med att mer precisa vetenskapliga instrument utvecklas som vi med större säkerhet kan se vad som försiggår i atmosfären i dag. Frågor om energiförsörjning och produktion av el diskuteras nu utifrån en klimatsynvinkel, där de flesta debattörer är överens om att vi behöver ta hänsyn till miljön även i det längre perspektivet. Annars riskerar vi att göra oreparerbar skada till jordens ekosystem.

Detta samtalsklimat har medfört ett ökat fokus på energipolitiken. Fristående debattörer och forskare kan bidra till att viktiga frågor belyses, men det är politikerna som ser till att besluten ska verkställas. Därför är deras roll avgörande i miljöfrågan och deras förslag granskas på en rad sätt. Det brukar framför allt ligga fokus på två nyckelpersoner när ett lands klimatpolitik ska nagelfaras. Det gäller statsministern eller presidenten – som är ytterst ansvarig för alla regeringens aktioner och beslut – och ministern för energimyndigheten. Hur denna myndighet ser ut mer konkret varierar från land till land, men en stor majoritet av länderna i dag har någon typ av minister eller talesperson för miljö- och energifrågor.Sveriges klimat- och energipolitik 1

I Sverige heter den ansvariga avdelningen Miljö- och energidepartementet. Två ministrar har i uppdrag att se till att Sveriges regerings politik följs och tar beslut om förslag. Miljöpartisten Åsa Romson, som är klimat- och miljöminister, har det övergripande ansvaret om frågor som rör miljö ur både ett globalt perspektiv liksom ett närmiljöperspektiv. Det innebär att frågor om alltifrån utfiskningen av Östersjön till växthuseffekten hamnar på hennes bord. Den andra ministern på departementet är socialdemokraten Ibrahim Baylan. Det är han som har ansvaret för energifrågor, vilket kan inkludera sådant som diskussioner om förnyelsebara energikällor, elproduktion och andra energirelaterade frågor.

Att Sverige har valt att lägga båda ministerposterna under samma departement visar hur nära miljö- och energifrågorna ligger varandra. De politiska besluten på energifronten påverkas i stor utsträckning av rådande rön vad gäller klimat och miljö. Det innebär att det exempelvis kan skjutas till mer pengar till projekt som syftar till att framställa renare energi – som exempelvis vind- och solkraft – när vetenskapliga rapporter hävdar att vårt beroende av fossila bränslen är ohållbart. En annan form av energi som sparar på naturen är laddningsbara batterier. Det är också en produkt som börjar bli mer och mer efterfrågad på marknaden, nu när konsumenterna blir mer pålästa i miljöfrågorna.

Så fungerar vindkraft

Maria Vindkraft , , , , , , , , ,
Så fungerar vindkraft

Vårt globala energibehov har stadigt ökat ända sedan industrialiseringens dagar och i många länder pågår det nu febrila undersökningar för att se vilka energiformer som kan tillgodose vårt behov även i framtiden. Även om vi lyckas producera tillräckligt mycket energi i dag kommer vi nämligen behöva anpassa oss till förändrade omständigheter i framtiden. Problemet ligger i att en stor del av vår energiproduktion kommer från så kallade fossila bränslen, vilket innebär att de är ändliga och kommer att ta slut. Dessa ämnen bidrar också till växthuseffekten, vilken kan komma att ha förödande konsekvenser för ekosystemet i stort.Så fungerar vindkraft 2

 

Ett sätt att motverka dessa negativa effekter är att hitta nya energiformer, där vindkraft har blivit till en viktig del i den nya, rena energiproduktionen. Medan de ännu inte har möjlighet att förse oss med all energi som vi behöver – vilket gör att det än i dag finns kolgruvor och kärnkraftverk öppna – har vindkraftverk blivit symbolen för möjligheterna som ren energi betyda. Det innebär också att många länder har valt att satsa på vindkraften genom att bygga vindkraftverk på väl valda platser för att höja energiproduktionen så mycket som möjligt. Förhoppningen är att det inom ett tiotal år ska gå att producera merparten av vår energi från rena energikällor.

 

Vindkraften är dock behäftad med vissa problem som gör att det måste kompletteras av andra energikällor för att kunna möta våra krav. Eftersom vindkraften behöver energin som vinden genererar kan det inte fungera när det är vindstilla, vilket gör det till en opålitlig energikälla på egen hand. Ett sätt att råda bot på det är att använda sig av andra energikällor i kombination med vindkraft, exempelvis solkraft. Det gör att chansen ökar för att energi kan framställas när fler än en energikälla samverkar. Vindkraften har fördelen att dess vindkraftverk kan placeras i områden där det ofta blåser, vilket också gör det lättare att framställa energin.

 

Vindkraftens begränsningar gör att den är särskilt lämpad för att alstra energi i områden med mycket blåst – som i anslutning till hav – medan den är betydligt mindre effektiv i lä. Även om mycket har skett med vindkraftens utveckling kommer det att dröja innan den kommer ikapp andra energiformer i form av energialstring och prestanda. Där har fossila bränslen ännu ett försprång, vilket inte minst märks i drivmedel för fordon som nästan uteslutande drivs av bensin och diesel. För att öka prestandan ytterligare kan man köpa en dieselbox som ser till att höja bilens prestanda.

Vindkraftverk

Maria Vindkraft , , , , , , , ,
Vindkraftverk

Vindkraftverk har blivit en vanlig syn längs svenska vägar och det är något som vi antagligen kommer att få se allt mer av i framtiden. Sverige har som land föresatt sig att möta klimatmålen som de flesta industrialiserade länderna har kommit överens om och där är vindkraften en viktig del. Ett vindkraftverk ser ut som en gigantisk fläkt och även om det är en något förenklad bild är det också illustrativt för att visa principen bakom ett vindkraftverk. Den använder sina rotorblad för att alstra rörelseenergin som vinden åstadkommer och som vindkraftverket leder vidare till en energiomvandlare.

 

Bilden av energi som skapas har traditionellt varit rykande fabrikstorn och smutsiga kolgruvor, som sett till att vi har kunnat värma våra hus och driva våra industrier. Hela vårt samhälle har i flera hundra år utvecklats mycket tack vare tillgången till billig energi, som i sin tur har kommit ifrån petroleumindustrin. Olja och kol har funnits i överflöd och det har brutits och framställts enligt principen ”ju mer, desto bättre”. Det är en bild som i dag håller på att förändras. Behovet av att hitta rena energikällor har drivits fram av en allt starkare miljörörelse, där vindkraften har pekats ut som en framtidskälla tillsammans med exempelvis sol- och vattenkraft.Vindkraftverk 2

 

Kritiker av vindkraftverket brukar poängtera att det har sina begränsningar som gör att vindkraften aldrig kan stå för vår energiförsörjning på egen hand. En av dessa begränsningar är verkningsgraden, som är maximalt knappt 60 procent i varje vindkraftverk. Det gör att nästan hälften av all energi förloras på vägen, vilket gör vindkraften till en mindre effektiv energikälla. Å andra sidan är den ursprungliga energin från vinden gratis – och på riktigt blåsiga platser kan det räcka för att generera många kilowatt trots att verkningsgraden inte är den bästa.

 

En annan aspekt av vindkraftverket är att den inte kan lagra energi utan måste leda den vidare direkt. Det gör att det endast är under de tillfällen som vinden faktiskt blåser som vindkraftverket verkligen genererar ström. När det är vindstilla står vindkraftverket still, vilket gör att det måste till reservgeneratorer för att det inte ska resultera i strömavbrott. Dessutom kan inte vindkraftverket heller användas om det blåser för mycket eftersom det kan leda till överbelastning. När det blåser mer än 25 m/s brukar därför vindkraftverket stängas av och återöppnas först när vinden mojnat något.

Vindkraftens historia

Maria Vindkraft , , , , , , , ,
Vindkraftens historia

Om man frågar gemene man om vilken energiform som ökar mest i världen är kanske inte vindkraften det första som folk kommer att tänka på. Bilden av de där vindkraftverken som vi kör förbi skulle kunna generera så pass mycket el är kanske svår att ta till sig – men det är något som vi utan tvekan kommer att behöva vänja oss vid. Vindkraften är nämligen här för att stanna och den snabba expansionstakten som visas upp är ingen fluga.

 

Vindkraftens historia går inte så långt tillbaka i tiden, men den har redan hunnit växa explosionsartat sedan den introducerades i Sverige. För mindre än 20 år sedan stod vindkraften endast för en minimal del av den svenska elförsörjningen. I dag är den siffran uppe på 5 procent och även om det inte på långa vägar är tillräckligt för att vi ska kunna övergå helt till en ren energiform som vindkraft visar det att vi är på rätt väg. Att vi måste byta ut våra energikällor från fossila bränslen till förnybara energiformer är de flesta experter överens om och vindkraften blev tidigt en kandidat till en bra energikälla.Vindkraftens historia 2

 

Även om det är först på senare år som vi har börjat producera el från vindkraft i större skala är idén om vindkraft knappast ny. Sanningen är att uppfinnare började leka med tanken att alstra energi från vinden redan för flera tusen år sedan. Då fanns inte den tekniska kompetensen för att skapa rätt maskineri – och framför allt hade inte elektriciteten uppfunnits – men den grundläggande principen var ändå på plats. När elektriciteten sedan började användas under 1800-talet uppfanns också det första vindkraftverket. Det var James Blyth, en skotsk professor, som låg bakom världens första vindkraftverk. Det lyckades generera så pass mycket elektricitet att det fanns kapacitet för att lysa upp stadens gator i den skotska stad som Blyth var verksam.

 

Det första året som massproduktion av energi alstrad av vindkraft kom igång i Sverige var 1997. Då var det bara 0.2 terrawattimmar som vindkraften låg bakom. I dag är det uppe på sju terawattimmar, en rejäl ökning på bara 17 år. Vindkraften har vuxit stadigt för varje år och visar inga tecken på att avta. Det innebär att elförsörjningen inom några år förhoppningsvis kommer att till stor del kunna produceras av vindkraft och andra förnyelsebara energikällor.