Havsbaserad vindkraft

Havsbaserad vindkraft

Vindkraft räknas som en miljövänlig energikälla. Inte nog med att vindkraften är förnyelsebar, den ger heller inga utsläpp med negativ klimatpåverkan. I framtiden kommer vi att behöva utveckla våra förnyelsebara energikällor och tillgodose en större del av vårt energibehov genom dem. I relation till vad det kostar att bygga vindkraftverk genererar vindturbiner förhållandevis mycket el, särskilt om man ser till all den el som produceras under vindkraftverkets förväntade livslängd. I den här texten ska vi titta lite närmre på vindkraftverk ute till havs. En metod som har både för och nackdelar jämfört med konventionell vindkraft.

Problem med havsbaserad vinkraft

fler vindkraftverk i norrland ställer krav på nya och bättre kraftledningar. När det gäller vindkraftverk som placeras på havet, lång bort från land, är ledningarna för överföring av den ström som produceras ett av de stora problemen. Dessa ledningar måste dras över, genom eller under öppet hav. Ofta väldigt långa sträckor och till stora kostnader. Det är också dyrare att konstruera vindkraftverk ute till havs än att placera dem på land. Även underhållet är mer komplicerat och kostsamt. Vindkraft till havs riskerar, på grund av detta, att ge mindre el i förhållande till vad den kostar att producera, än konventionell vindkraft på land.

Fördelar med havsbaserad vindkraft

Många som bor i närheten av vindkraftverk placerade på land menar att de utgör ett störningsmoment såväl visuellt som beträffande ljud. Vinkraftverk generera ett buller som det är svårt att kompensera för. Ute till havs bor det inga människor som kan få problem med detta. Dessutom är vindförhållandena ofta mer gynnsamma ute på öppet hav och det är därför möjligt att bygga vindkraftverk som genererar mer ström. Haven innebär även att utvecklingspotentialen för vindkraftverk är mycket stor. Detta är en energikälla som på allvar kan hjälpa oss att minska vårt behov av förbränning av fossila bränslen och annan miljöfarlig elproduktion.

Nedmontering av vindkraftverk och efterbehandling

Nedmontering av vindkraftverk och efterbehandling

Det finns flera saker att tänka på när man monterar ned ett vindkraftverk och det handlar om fler faktorer än själva återställningen av platsen. Redan när man prövar tillståndet för vindkraftsanläggningar så bör det inkludera frågor vad gäller nedmontering och borttagande. Man bör också se till så att det finns en ekonomisk säkerhet som gör att det finns incitament att montera ned vindkraftverket på ett korrekt sätt. Det första man bör göra är att kolla på de material som kraftverket består av och ifall dessa kan återvändas, för att på så sätt minska föroreningsrisken. Tyvärr brister det ofta i ett tidigt skede när man ska montera ned kraftverket. Det kostar i snitt 570 000 – 700 000 svenska konor att säkerställa en legitim nedmontering, vilket är långt mycket mer än många förväntat sig. Då får man ha i åtanke att de krav som finns på efterbehandlingen av nedmonteringen i dagsläget är relativt lågt ställda.

Nedmontering av vindkraftverk, vem står för kostnaden?

Ett vindkraftverk har spelat ut sin roll efter cirka 10-20 år och det är då markägarens ansvar att sköta nedmonteringen. Privata markägare hyr ofta ut sin mark till företag som producerar och sköter driften av vindkraftverk. Markägaren kan då ha skrivit i avtalet att det är deras ansvar att också sköta nedmonteringen. Problemet är att det är ofta kommunen som sköter nedmonteringen och de har inget intresse av att bestämma vem som ska stå för slutkostnaden, det fakturerar i de flesta fallen markägaren för arbetet. Markägaren kan då vidarefakturera vindkraftbolaget som bör stå för kostnaden. Det har dock hänt att de inte vill betala eller att företaget gått i konkurs. Man får ha i åtanke att 10-20 år är en lång tid och mycket kan hända under den tiden. För markägaren som i vissa fall är en privatperson innebär detta en katastrof då nedmonteringen kan innebära en personlig konkurs. Myndigheterna har här ett större ansvar att informera markägare om vad det innebär att arrendera ut sin mark till vindkraftbolag. Även större bolag som äger mark känner inte helt till vilka regler det är som gäller.

Staten har ett större ansvar

Redan 2008 skrevs en rapport som var beställd av Energimyndigheten där man krävde att staten måste säkerställa att vindkraftsbolagen tar sitt ansvar vad gäller nedmontering. Skribenten av rapporten var mycket kritisk till att riktlinjerna gällande ansvarsfrågan var så vaga. Rapporten fick dessvärre inte någon större uppmärksamhet och Energimyndigheten menade att den i princip bara lades i en skrivbordslåda. Man menar att det är ingen som vill ta ansvar för kostnaderna relaterade till vindkraftverken då man vill främja den gröna ekonomin. Detta med tanke på att man alltid talar om grön ekonomi som något som alltid är ekonomiskt försvarbart och man vill därför inte stå i vägen för vindkraftsutbyggnaden. Man kan då ställa sig frågan varför riktlinjerna gällande vindkraftverk är så vaga när så mycket annat har väldigt klara säkerhetsriktlinjer. Exempelvis är obligatorisk ventilationskontroll av fackman något som alltid måste utföras inom exempelvis industrin. Dessa kontroller utförs egentligen inom alla olika områden i samhället och det bör således också vara obligatoriskt med klara riktlinjer för vindkraftverk.

Vindkraftverk vs vattenkraft

Vindkraftverk vs vattenkraft

En stor fördel som vattenkraften har är att den kan lagras. Vatten kan förvaras i magasin och användas när energin behövs. Vindkraft måste konsumeras direkt – när det blåser. Vattenkraft innebär stor påverkan på ekosystem och det finns gränser för mycket man kan bygga ut vattenkraften. Vindkraft påverkar miljön runt omkring vindkraftverken visuellt och även genom att de bullrar. Vindkraftverk kan placeras där det, utifrån många faktorer, är lämpligast med vindkraftverk. Vattenkraft är inte lika flexibelt och vattenkraft kan bara bara byggas där naturen medger det. De flesta av oss har sett många vindkraftverk men hur vattenkraft fungerar vet vi mindre om. Ta en titt på denna video så får du en bättre känsla för hur vattenkraft fungerar!

Lillgrunds vindkraftpark

Lillgrunds vindkraftpark

En förutsättning för att det ska vara lönsamt att satsa på vindkraft är att man bygger vindkraftverk på platser med mycket blåst. En sådan plats är det öppna havet. Att bygga vindkraftverk på havet ställer naturligtvis till sina egna problem, till exempel att hitta stora ytor som är tillräckligt grunda, men en sådan yta har man hittat ungefär en mil utanför den skånska kusten. I den svenska delen av Öresund, söder om Öresundsbron, ligger Lillgrund, och där uppförde man år 2007 en vindkraftpark bestående av 48 vindkraftverk.

När den byggdes var parken den tredje största havsbaserade vindkraftparken i världen, och den dittills största satsningen på vindkraft i Sverige. Kostnaderna för att uppföra den har beräknats till 1,8 miljarder kronor, och vindkraftverken beräknas vara i drift i ungefär 20 eller 25 år. Kraftverken är 2,3 MW vindkraftverk av modellen Mk II, och är tillverkade av Siemens Wind Power AB. Varje rotor har en diameter på 93 meter, och räknat till vingarnas högsta punkt är varje vindkraftverk 115 meter högt. Vattenfall AB, som äger vindkraftparken, står också för driften av vindkraftverken.Turbiny_wiatrowe_w_Szwecji,_2011_ubt

Lillgrund är en idealisk plats för en vindkraftpark, då vinden där är mellan 8 och 10 meter per sekund i genomsnitt. Varje år producerar parken ungefär 330 gigawattimmar, vilket ger hushållsel till runt 60 000 normalstora hushåll i Sverige. Tack vare vindkraftparker som den på Lillgrund kan du med andra ord till exempel njuta av att fylla ett badkar med varmvatten, och ändå ha lite bättre samvete, eftersom en del av elektriciteten du använder har producerats med hjälp av en förnybar energikälla.

Tyvärr går vindkraftverk och andra förnybara energikällor fortfarande inte att jämföra med till exempel kärnkraft när det kommer till lönsamhet och produktionseffektivitet. Den årliga produktionen från 48 vindkraftverk, som alltså låg på 330 gigawattimmar, kommer inte i närheten av produktionen från bara en reaktor i Barsebäck, som under sitt mest effektiva produktionsår gav 4,7 Twh till de svenska hushållen. Vindkraften kommer därför behöva utvecklas betydligt mer, och fler satsningar som Lillgrunds vindkraftpark kommer att behöva göras, innan kärnkraften kan avvecklas helt. Lyckligtvis arbetar forskare ständigt på nya, alternativa metoder för att producera el, och vindkraft är bara en av dem.

Vindkraftens framtid i Sverige

Vindkraftens framtid i Sverige

Allt fler människor och ledare i världen inser vårt behov av att skapa hållbara sätt att producera el, och vindkraft är en av de förnybara energikällorna som förser oss med just det – ett hållbart sätt att producera el. I Sverige har människor generellt haft en mycket positiv inställning till vindkraft under de senaste 5 till 10 åren. Tack vare de undersökningar som SOM-institutet gjort regelbundet sedan 1999 om svenskars inställning till olika energikällor vet man idag att mellan 65 och 80 procent av den svenska befolkningen under de senaste 10 åren har ansett att man bör satsa mer på vindkraft. I undersökningen år 2011 låg den siffran på 70 procent. Vindkraft har med andra ord stort folkligt stöd i Sverige, och även inom EU. År 2010 gjorde man en undersökning bland 26 000 medborgare i Unionen, där man frågade vilka olika tekniker de trodde skulle ha positiv effekt på vår livsstil de kommande 20 åren, och hela 84 procent svarade vindkraft.800px-Middelgrunden_wind_farm_2009-07-01_edit_filtered2

Det finns också faktiska planer på att utöka vindkraften i Sverige. Sveriges riksdag har antagit en så kallad planeringsram som innebär att man vill utöka vindkraftens produktion från 10 TWh (som den var 2013) till 30 TWh, innan år 2020. Det innebär att man måste bygga runt 1000 nya vinkraftverk på land, och 1000 till havs – idag finns majoriteten av alla vindkraftverk på land. För att detta ska vara möjligt måste man inom hela samhällsplaneringen skapa de förutsättningar som krävs. Energimyndigheten menar att den viktigaste av alla dessa förutsättningar är att man skapar en gemensam plattform, ett enda ställe, för alla myndighetskontakter, för att underlätta för de som vill satsa på vindkraft.

Detta mål är en del av Sveriges övergripande miljömål att hälften av landets elproduktion ska komma från förnybara energikällor år 2020.

Om du är en av dem som tror på vindkraftens positiva inverkan på vår framtid och vårt klimat, och du vill sprida budskapet till flera, är ett av de bästa sätten att skapa en informativ och lättanvänd hemsida. Den kan du sedan dela och sprida via till exempel sociala medier. Du hittar ett bra webbhotell för hosting av din hemsida på Misshosting.se.

Fördelar och nackdelar med vindkraft

Fördelar och nackdelar med vindkraft

Idag finns det ungefär tusen vindkraftverk i Sverige, vilket motsvarar ungefär 1 procent av hela landets elproduktion. Målet är att mellan 6 och 7 procent av Sveriges el ska komma från vindkraft, och för att göra det måste man bygga ut vindkraften i landet betydligt. Den främsta fördelen med vindkraft, som gör att allt fler länder i världen satsar på vindkraft i allt större utsträckning, är att vind är en förnybar energikälla som aldrig kommer att ta slut och som inte har någon påverkan på miljön. Att producera el med vindkraft genererar inga utsläpp, och vindkraftverken ger inga bestående skador på naturen där de uppförs; om man vill riva ner dem går det lätt att återställa landskapet till sitt ursprungliga utseende. Om du äger ett företag med anställda, tycker om naturen och de fördelar som vindkraft har för naturen, och letar efter en bra aktivitet för en kick-off i Stockholm, har Äventyrsbanan de perfekta aktiviteterna för dig. Där kan du uppleva både natur och vind på höga höjder.800px-Vindkraft

Det finns dock även vissa nackdelar med vindkraft. Även om de stora, vita propellrarna inte orsakar permanent skada på naturen förändrar de landskapet drastiskt. Propellrarna kan skapa skuggor och reflexer som är störande för de som bor i närheten. På nära håll generar vindkraftverken också ljud som kan vara störande. Studier har dock visat att djur som lever i närheten av vindkraftverk snabbt vänjer sig, och inte störs i sitt normala beteende.

En annan nackdel är att det inte går att kontrollera vinden så att man får ett jämnt flöde, som man kan med till exempel vattenkraft. Man försöker bygga vindkraftverken på de platser i Sverige där det blåser mest (på Gotland, Öland, Västkusten och Skånes kust), men även där varierar vinden. Det gör att även elproduktionen blir ojämn. Det går därför inte att ha en elproduktion som är helt baserad på vindkraft; produktionen måste alltid kompletteras med någon form av stabil produktion, som vattenkraft. Denna nackdel kompenseras dock något av att produktionen av el från vindkraft blir högre när den behövs som mest: det blåser mer under vintern, då det är kallare och man behöver mer el.