Author: Maria

Drakvindkraft – nya vindkraften

Maria Okategoriserade
Drakvindkraft – nya vindkraften

Hur låter det med ett sommarjobb där din enda uppgift är återuppleva barndomens glada dagar genom att flyga drake hela dagarna? Kanske kan detta bli verklighet, om den nya typen av vindkraft lanseras i Sverige. Metoden, där vindkraftverk genererar energi via drakar som flyger högt upp i luften, är redan nu under uppbyggnadi Skottland, och vår förhoppning är att det snart ska komma även till Sverige. Denna typ av energiutvinning är ett bra alternativ för billig och grön energi. Utvecklingen är ännu i ett tidigt skede och det kanske inte är ett realistiskt alternativ redan i sommar, men hitta andra spännande sommarjobb på ledigasommarjobb.se

Drakvindkraft byggs i Skottland

drakvindkraftverk byggs i Skottland redan nu, och det är det brittiska företaget Kite Power Solutions som ligger bakom projektet. Anläggningen byggs på Försvarsdepartementets område i närheten Stranraer, och förhoppningen är att den ska ha en effekt på 500 kilowatt. Konstruktionen går ut på att en drake är fäst i en stolpe som den cirkulerar runt i form av en åtta, på 450 meters höjd. Så högt upp är det betydligt starkare vindar än på marknivå, vilket gör det mer effektivt än vanlig konventionell vindkraft, vilken endast är på sin höjd 100 m. Dessutom hoppas företaget kunna bygga anläggningarna till havs, där det ofta blåser ännu mer. En stor fördel med denna nya typ av vindkraft är den låga kostnaden. Företaget menar att det faktum att anläggningarna väger lite samt kan byggas till havs kommer sänka kostnaderna rejält. Det är redan många som har intresserat sig för denna typ av energikälla, däribland miljardären Bill Gates, och förhoppning är att den ska spela en viktig roll i jakten på billig och miljövänlig energi.

Förnybara energikällor viktigt för framtiden

Användandet av icke förnybar energi, så som kol och andra typer av fossila bränslen, bidrar till en ökad växthuseffekt och global uppvärmning. Det har förmodligen inte undgått någon att vi för att ha en hållbar framtid måste använda mer förnybar energi. Förnybar energi är energi som inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid, vilket beror på att den kommer från källor som hela tiden förnyar sig. Exempel på sådana energikällor är vindkraft, vågkraft, biobränslen och solenergi. Över hälften av den energi som förbrukas i Sverige kommer från förnybara energikällor, och däribland är biobränslen och vattenkraft allra vanligast. Vindkraften utgör ungefär 10 %. Kärnkraft räknas generellt inte till förnybar energi, men mycket forskning pågår i hur hur den ska användas så effektivt som möjligt, och hur det avfall som produceras ska förvaras på ett säkert sätt. Det pågår även mycket forskning kring de andra förnybara energi källorna, för att skapa en så miljövänlig och hållbar framtid avseende energiförbrukningen som möjligt. Detta är ett mycket viktigt område, vilket får alltmer uppmärksamhet inom EU och resten av världen, med tydliga miljömål.

Vindkraftverk vs vattenkraft

Maria Klimat, Vindkraft
Vindkraftverk vs vattenkraft

En stor fördel som vattenkraften har är att den kan lagras. Vatten kan förvaras i magasin och användas när energin behövs. Vindkraft måste konsumeras direkt – när det blåser. Vattenkraft innebär stor påverkan på ekosystem och det finns gränser för mycket man kan bygga ut vattenkraften. Vindkraft påverkar miljön runt omkring vindkraftverken visuellt och även genom att de bullrar. Vindkraftverk kan placeras där det, utifrån många faktorer, är lämpligast med vindkraftverk. Vattenkraft är inte lika flexibelt och vattenkraft kan bara bara byggas där naturen medger det. De flesta av oss har sett många vindkraftverk men hur vattenkraft fungerar vet vi mindre om. Ta en titt på denna video så får du en bättre känsla för hur vattenkraft fungerar!

Är vindkraft dyrt?

Maria Vindkraft
Är vindkraft dyrt?

Vindkraft har blivit en större energikälla under det senaste decenniet än många av oss kunde ana. Kontroverserna kring de stora vindsnurrorna har varit många och det ryktades länge om att vindkraftverk var så ineffektiva att de inte ens betalade för materialet de är gjorda av. Nu har tekniken utvecklats och vindkraftverken kan producera mycket mer el än till exempel solkraft. Många av snurrorna är idag utan växellåda vilket gör att de nära nog är helt underhållningsfria i upp till 25 år. Jämför det med kolkraftverken som får allt svårare att hitta bränsle för förbränning och därför hela tiden måste öka omkostnaderna.

Wind farm
Wind farm

Omkostnader och konsumtion

Vindsnurrorna som ett vinkraftverk består av är 150 meter höga med 50 meter långa blad. De stora jättarna känns igen på långt håll och många tycker att de förstör estetiken i svenska landskap. Samtidigt är 86% av Sveriges befolkning övertygade om att vindkraft kommer ha en positiv inverkan på vår livsstil under de kommande 20 åren. Kärnkraft är den minst populära energikällan i opinionsundersökningar men många vill också satsa på solenergi. Idag är tio procent av vår energikonsumtion från vindkraftverk men mycket mer är att vänta. I framtiden kommer priset att sjunka på förnyelsebara energikällor och lika smidigt som ett fakturaköp minskas räkningarna för både producent och konsument. Då uran och kol blir allt svårare att hitta och förvara spår forskarna en successiv ökning av elpriset från dessa källor fram tills uranet tar slut. Detta beräknas ske inom 50 år eller mindre. Priset för vind- och vattenel kan hållas konstant då dessa energikällor är naturliga och inte behöver mer än regelbunden underhållning för att fungera.

Framtiden för vindkraft i Sverige

Sveriges regering hade som mål att nå femtio procent förnyelsebar energikonsumtion till år 2020. Detta är redan en verklighet 2015. Vattenkraft har på egen hand lyckats ta över hälften av den producerade elen i Sverige. De tre största källorna av förnyelsebar energi är vatten-, vind-, och solkraft. Idag kommer cirka tio procent av vår konsumerade el från vindkraftverk, de allra flesta byggda på land. En av riksdagens idéer är att bygga fler vindkraftverk till havs där vinden är stark och där de samtidigt inte behöver byggas i någons boendenärhet. Teknikutvecklingen för energiproduktion har gjort det möjligt att installera vindkraftverk på hittills oanvända platser. Norra Sverige har fått en avsevärd ökning av vindkraft då deras stora ytor och glesa befolkning gör att de höga snurrorna inte stör någon i närheten. Folk blir också mer och mer positivt inställda till dessa förnyelsebara elkällor och forskare jobbar ständigt på att förbättra och utveckla möjligheterna.

Sveriges klimat- och energipolitik

Maria Vindkraft , , , , , ,
Sveriges klimat- och energipolitik

Vår planets klimat har blivit en flitig debatterad fråga under det senaste årtiondet. Efter det första uppvaknandet rörande miljöfrågor i kölvattnet av den industriella revolutionen har klimatet varit en ständig punkt på agendan, men det är först i takt med att mer precisa vetenskapliga instrument utvecklas som vi med större säkerhet kan se vad som försiggår i atmosfären i dag. Frågor om energiförsörjning och produktion av el diskuteras nu utifrån en klimatsynvinkel, där de flesta debattörer är överens om att vi behöver ta hänsyn till miljön även i det längre perspektivet. Annars riskerar vi att göra oreparerbar skada till jordens ekosystem.

Detta samtalsklimat har medfört ett ökat fokus på energipolitiken. Fristående debattörer och forskare kan bidra till att viktiga frågor belyses, men det är politikerna som ser till att besluten ska verkställas. Därför är deras roll avgörande i miljöfrågan och deras förslag granskas på en rad sätt. Det brukar framför allt ligga fokus på två nyckelpersoner när ett lands klimatpolitik ska nagelfaras. Det gäller statsministern eller presidenten – som är ytterst ansvarig för alla regeringens aktioner och beslut – och ministern för energimyndigheten. Hur denna myndighet ser ut mer konkret varierar från land till land, men en stor majoritet av länderna i dag har någon typ av minister eller talesperson för miljö- och energifrågor.Sveriges klimat- och energipolitik 1

I Sverige heter den ansvariga avdelningen Miljö- och energidepartementet. Två ministrar har i uppdrag att se till att Sveriges regerings politik följs och tar beslut om förslag. Miljöpartisten Åsa Romson, som är klimat- och miljöminister, har det övergripande ansvaret om frågor som rör miljö ur både ett globalt perspektiv liksom ett närmiljöperspektiv. Det innebär att frågor om alltifrån utfiskningen av Östersjön till växthuseffekten hamnar på hennes bord. Den andra ministern på departementet är socialdemokraten Ibrahim Baylan. Det är han som har ansvaret för energifrågor, vilket kan inkludera sådant som diskussioner om förnyelsebara energikällor, elproduktion och andra energirelaterade frågor.

Att Sverige har valt att lägga båda ministerposterna under samma departement visar hur nära miljö- och energifrågorna ligger varandra. De politiska besluten på energifronten påverkas i stor utsträckning av rådande rön vad gäller klimat och miljö. Det innebär att det exempelvis kan skjutas till mer pengar till projekt som syftar till att framställa renare energi – som exempelvis vind- och solkraft – när vetenskapliga rapporter hävdar att vårt beroende av fossila bränslen är ohållbart. En annan form av energi som sparar på naturen är laddningsbara batterier. Det är också en produkt som börjar bli mer och mer efterfrågad på marknaden, nu när konsumenterna blir mer pålästa i miljöfrågorna.

Så fungerar vindkraft

Maria Vindkraft , , , , , , , , ,
Så fungerar vindkraft

Vårt globala energibehov har stadigt ökat ända sedan industrialiseringens dagar och i många länder pågår det nu febrila undersökningar för att se vilka energiformer som kan tillgodose vårt behov även i framtiden. Även om vi lyckas producera tillräckligt mycket energi i dag kommer vi nämligen behöva anpassa oss till förändrade omständigheter i framtiden. Problemet ligger i att en stor del av vår energiproduktion kommer från så kallade fossila bränslen, vilket innebär att de är ändliga och kommer att ta slut. Dessa ämnen bidrar också till växthuseffekten, vilken kan komma att ha förödande konsekvenser för ekosystemet i stort.Så fungerar vindkraft 2

 

Ett sätt att motverka dessa negativa effekter är att hitta nya energiformer, där vindkraft har blivit till en viktig del i den nya, rena energiproduktionen. Medan de ännu inte har möjlighet att förse oss med all energi som vi behöver – vilket gör att det än i dag finns kolgruvor och kärnkraftverk öppna – har vindkraftverk blivit symbolen för möjligheterna som ren energi betyda. Det innebär också att många länder har valt att satsa på vindkraften genom att bygga vindkraftverk på väl valda platser för att höja energiproduktionen så mycket som möjligt. Förhoppningen är att det inom ett tiotal år ska gå att producera merparten av vår energi från rena energikällor.

 

Vindkraften är dock behäftad med vissa problem som gör att det måste kompletteras av andra energikällor för att kunna möta våra krav. Eftersom vindkraften behöver energin som vinden genererar kan det inte fungera när det är vindstilla, vilket gör det till en opålitlig energikälla på egen hand. Ett sätt att råda bot på det är att använda sig av andra energikällor i kombination med vindkraft, exempelvis solkraft. Det gör att chansen ökar för att energi kan framställas när fler än en energikälla samverkar. Vindkraften har fördelen att dess vindkraftverk kan placeras i områden där det ofta blåser, vilket också gör det lättare att framställa energin.

 

Vindkraftens begränsningar gör att den är särskilt lämpad för att alstra energi i områden med mycket blåst – som i anslutning till hav – medan den är betydligt mindre effektiv i lä. Även om mycket har skett med vindkraftens utveckling kommer det att dröja innan den kommer ikapp andra energiformer i form av energialstring och prestanda. Där har fossila bränslen ännu ett försprång, vilket inte minst märks i drivmedel för fordon som nästan uteslutande drivs av bensin och diesel. För att öka prestandan ytterligare kan man köpa en dieselbox som ser till att höja bilens prestanda.

Vindkraftverk

Maria Vindkraft , , , , , , , ,
Vindkraftverk

Vindkraftverk har blivit en vanlig syn längs svenska vägar och det är något som vi antagligen kommer att få se allt mer av i framtiden. Sverige har som land föresatt sig att möta klimatmålen som de flesta industrialiserade länderna har kommit överens om och där är vindkraften en viktig del. Ett vindkraftverk ser ut som en gigantisk fläkt och även om det är en något förenklad bild är det också illustrativt för att visa principen bakom ett vindkraftverk. Den använder sina rotorblad för att alstra rörelseenergin som vinden åstadkommer och som vindkraftverket leder vidare till en energiomvandlare.

 

Bilden av energi som skapas har traditionellt varit rykande fabrikstorn och smutsiga kolgruvor, som sett till att vi har kunnat värma våra hus och driva våra industrier. Hela vårt samhälle har i flera hundra år utvecklats mycket tack vare tillgången till billig energi, som i sin tur har kommit ifrån petroleumindustrin. Olja och kol har funnits i överflöd och det har brutits och framställts enligt principen ”ju mer, desto bättre”. Det är en bild som i dag håller på att förändras. Behovet av att hitta rena energikällor har drivits fram av en allt starkare miljörörelse, där vindkraften har pekats ut som en framtidskälla tillsammans med exempelvis sol- och vattenkraft.Vindkraftverk 2

 

Kritiker av vindkraftverket brukar poängtera att det har sina begränsningar som gör att vindkraften aldrig kan stå för vår energiförsörjning på egen hand. En av dessa begränsningar är verkningsgraden, som är maximalt knappt 60 procent i varje vindkraftverk. Det gör att nästan hälften av all energi förloras på vägen, vilket gör vindkraften till en mindre effektiv energikälla. Å andra sidan är den ursprungliga energin från vinden gratis – och på riktigt blåsiga platser kan det räcka för att generera många kilowatt trots att verkningsgraden inte är den bästa.

 

En annan aspekt av vindkraftverket är att den inte kan lagra energi utan måste leda den vidare direkt. Det gör att det endast är under de tillfällen som vinden faktiskt blåser som vindkraftverket verkligen genererar ström. När det är vindstilla står vindkraftverket still, vilket gör att det måste till reservgeneratorer för att det inte ska resultera i strömavbrott. Dessutom kan inte vindkraftverket heller användas om det blåser för mycket eftersom det kan leda till överbelastning. När det blåser mer än 25 m/s brukar därför vindkraftverket stängas av och återöppnas först när vinden mojnat något.

Vindkraftens historia

Maria Vindkraft , , , , , , , ,
Vindkraftens historia

Om man frågar gemene man om vilken energiform som ökar mest i världen är kanske inte vindkraften det första som folk kommer att tänka på. Bilden av de där vindkraftverken som vi kör förbi skulle kunna generera så pass mycket el är kanske svår att ta till sig – men det är något som vi utan tvekan kommer att behöva vänja oss vid. Vindkraften är nämligen här för att stanna och den snabba expansionstakten som visas upp är ingen fluga.

 

Vindkraftens historia går inte så långt tillbaka i tiden, men den har redan hunnit växa explosionsartat sedan den introducerades i Sverige. För mindre än 20 år sedan stod vindkraften endast för en minimal del av den svenska elförsörjningen. I dag är den siffran uppe på 5 procent och även om det inte på långa vägar är tillräckligt för att vi ska kunna övergå helt till en ren energiform som vindkraft visar det att vi är på rätt väg. Att vi måste byta ut våra energikällor från fossila bränslen till förnybara energiformer är de flesta experter överens om och vindkraften blev tidigt en kandidat till en bra energikälla.Vindkraftens historia 2

 

Även om det är först på senare år som vi har börjat producera el från vindkraft i större skala är idén om vindkraft knappast ny. Sanningen är att uppfinnare började leka med tanken att alstra energi från vinden redan för flera tusen år sedan. Då fanns inte den tekniska kompetensen för att skapa rätt maskineri – och framför allt hade inte elektriciteten uppfunnits – men den grundläggande principen var ändå på plats. När elektriciteten sedan började användas under 1800-talet uppfanns också det första vindkraftverket. Det var James Blyth, en skotsk professor, som låg bakom världens första vindkraftverk. Det lyckades generera så pass mycket elektricitet att det fanns kapacitet för att lysa upp stadens gator i den skotska stad som Blyth var verksam.

 

Det första året som massproduktion av energi alstrad av vindkraft kom igång i Sverige var 1997. Då var det bara 0.2 terrawattimmar som vindkraften låg bakom. I dag är det uppe på sju terawattimmar, en rejäl ökning på bara 17 år. Vindkraften har vuxit stadigt för varje år och visar inga tecken på att avta. Det innebär att elförsörjningen inom några år förhoppningsvis kommer att till stor del kunna produceras av vindkraft och andra förnyelsebara energikällor.